Starpinsch blogg

Igår blev valparna 7 veckor. De är härliga små individer. När de är ute en och en så är de lika glada, framåt och nyfikna alla tre, utan att ha syskonen med sig.
Snart är de redo att flytta ur boet, till egna hem. Men hittills så har ingen av dem hittat de rätta hemmen.

Är du intresserad av en valp så är du välkommen att skicka ett mail och berätta lite om dig själv/din familj och vad du/ni har att erbjuda för liv till en hund. Man ska vara väl medveten om vad det innebär att ha hund och man ska ha läst på lite om rasen. Vi bistår med stöd och support så länge som önskas!

Starpinsch Mystical Moonshadow:

Starpinsch Magical Moonlight:

Starpinsch Sparkling Moonbeam:

Idag blir valparna 6 veckor.
Igår var de ute för andra gången, det var fint väder men blåste en hel del. Alla tycker att det är kul och spännande ute. Så mycket att undersöka och upptäcka! Men man får hålla noga koll för det är en del rovfåglar, speciellt ormvråkar, som är ute och flyger nu och valparna är ju så små. Ormvråkar kan ta kaniner t.ex. och en gång var vi med om tre ormvråkar som dök ned mot våra dvärgpinschrar och vår katt, på vårt förra lantställe. Det var lite läskigt, men allt gick bra då.

Idag fick valparna vara ute längre. Det var soligt och varmt och nästan vindstilla. Vi satte upp en hage, med en silverduk över, som de fick vara i. Efter ett tag somnade de och sov länge, mysigt att sova ute. De har fått träffa några av de andra hundarna, vilket har gått bra, småttingarna blir så glada. 🙂 De har även fått börja vänja sig vid att ha sele på sig och att vara uppe på trimbordet.

Nu är valparna 5 veckor gamla. De skuttar omkring, utforskar och leker. Deras personligheter kommer nu fram mer och mer.

Deras tänder har börjat komma fram. Vid fem veckors ålder ca. lär valparna sig det som kallas bithämning. De biter i varandra, i tassar, svansar och öron med sina vassa små mjölktänder, vilket kan leda till att den som blir biten skriker/piper och bitaren släpper då taget. De lär sig hur hårt man kan ta i utan att leken avbryts och de lär sig hur man ska umgås och att anpassa sina signaler efter mottagarens reaktioner.

Alla tre småttingar är nyfikna, gosiga och glada, de viftar på sina små lurviga svansar när man kommer och pratar med dem. Sätter man sig på golvet hos dem så kommer alltid någon och vill upp i knät, ibland alla tre. De har lärt sig nu att det skramlande ljudet från matskålarna betyder Mat, då blir de så glada och ivriga allihopa. -Det är så gott med mat!

I tisdags fick valparna undersöka en del av naturen, inne i sin trygga “vrå”. Kan vara bra innan de ska få gå ut för första gången. Vi tog in kottar, löv, mossa, några pinnar, en lite större sten, vedträ och bark. Det var intressant och kul tyckte de. Mossan började de slita i och en tog ett löv i munnen och sprang iväg med. 🙂 (Detta gjorde vi till Solskenskullen också). Idag var det dags att få komma ut lite, en och en, tillsammans med mamma Alva. Det gick bra, alla tyckte att det var spännande och två av dem ville gärna springa iväg lite längre. Men idag fick de bara vara ute en liten stund och vid altan, innan vi gick in fick de sitta i knät och lyssna på alla ljud. Alva höll sig nära men gick även iväg några meter emellanåt för att kolla så ingen kom in på tomten och försökte ta hennes bebisar.

Lyckades ta bild på en och en när de sitter vid sin sovplats, sötnosarna! De är lika morfar Kenzo i färgerna.

Idag blir valparna hela fyra veckor gamla. De växer och utvecklas hela tiden, sötnosarna. Nu är det lite mer livat i valphagen när de är vakna. De busar med varandra, biter och ruskar i leksaker, morrar och småskäller lite. De är nyfikna och framåt små pluttisar och de är duktiga att gå på “toaletten”! Nu ska de få börja utforska världen (rummet) utanför valphagen och i helgen kommer de även att få träffa, för dem, nya människor. Det blir spännande. 🙂

Nu är valparna registrerade i SKK.

Igår blev valparna hela 3 veckor. De är så söta, man kan sitta länge och titta på dem! Mamma Alva tycker om när man sitter och klappar samt kliar på henne när valparna diar.
Nu går de in i den så kallade socialiseringsperioden, den pågår från dag 21 till 16 veckor ca. Under den tredje veckan utvecklas den associativa inlärningen markant (förmågan att kunna koppla ihop en retning och en viss reaktion). Under socialiseringsperioden är det viktigt att man ser till att valparna får positiva, neutrala erfarenheter och intryck. Negativa och skrämmande upplevelser i denna fas kan sätta djupa spår för resten av livet.
Nu börjar den mest intensiva tiden för oss uppfödare fram till dess att valparna flyttar till sina nya hem. Denna period är ganska krävande och tar mycket tid då, bland annat, valparnas olika behov ökar kraftigt hela tiden. Men det är en rolig och mysig tid också!

Nu börjar våra små bli mer rörliga och kan ta sig fram lättare. De är nyfikna och undersöker varandra och gör även försök till att busa med varandra. Den största tiken i kullen är lite som Bamse (i vår Solskenskull). Hon vaknar först när man hälsar på de på morgonen och börjar försöka kika ut över den låga delen av valphagen, där mamma Alva kan hoppa in och ut. 🙂 De har fått en valphage nu så att de har större yta att röra sig på, men de är fortfarande på samma trygga plats. Idag ska de avmaskas och imorgon eller på fredag ska de få smaka på fast föda för första gången.

Bilder på sötnosarna tagna igår, tisdag. Som vi nämnt tidigare så tar vi ej upp valparna för att ta bilder, tar naturliga bilder på dem i valphagen. Tror inte att de uppskattar att bli upplyfta och hållna framför ett fönster eller läggas bland rekvisita, som t.ex. blommor, påskpynt etc., för att man ska ta “fina” bilder. Får ont i magen när man ser sådana bilder på valpar. De är ju levande varelser och ska behandlas med respekt och omtanke. De är inga leksaker vare sig för barn eller vuxna. De ska hanteras varsamt och inte utsättas för obehag eller onödig stress.

Vi har nu bestämt namn till småttingarna:

Magical Moonlight

Sparkling Moonbeam

Mystical Moonshadow

Vill du se mer bilder och videoklipp på valparna är du välkommen att följa oss på instagram @starpinsch Önskar er en fin dag!

Igår blev valparna två veckor gamla, de växer så det knakar.
Alla tre har nu öppnat sina små söta ögon, men de ser ju inte perfekt med en gång. De börjar röra sig lite mer i valplådan, på sina vingliga små ben. Men de sover fortfarande mest hela tiden.

Den 9/3 fyllde mamma Alva 3 år, det firades med en extra god frukost till henne och så var vi ute och lekte en stund, när valparna hade ätit (diat) och sov gott.

Är du intresserad av en valp ur denna kull så är du välkommen att skicka ett mail och berätta lite om dig själv/din familj och vad du/ni har att erbjuda för hundliv!

En vecka har nu gått sedan valparna föddes.
Alla tre mår bra och växer som de ska. De är så söta, småpluttisarna.
De första två veckorna i valparnas liv brukar benämnas som den neonatala perioden. Valparna sover nästan hela tiden, de behöver sin sömn för att växa och utvecklas. När de inte sover så ägnar de sig åt att leta efter spene och dia.
Alva tar väl hand om sina valpar. Hon har börjat gå ifrån lite mer nu, när valparna sover. Men hon har hela tiden ett öra öppet och kommer direkt när de vaknar och piper.

Vi har fått Kleinspitzvalpar.
Den 27/2 kom Alvas valpar, dygn 60. Fyra stycken små sötnosar, alla tikar.
Vattnet gick kl.19.45 och sista valpen var ute vid 21.34. Men den var tyvärr väldigt liten och slö. Vi gjorde allt vi kunde för att rädda den och pratade även med veterinär i telefon. Den gäspade och sträckte på sig ett par gånger, annars så rörde den sig inte så mycket. Alva var lite orolig och slickade väldigt mycket på den, hon kände att något var fel.. Efter kanske en timma så somnade den in, lilla fina tjejen. 🙁
Det är så sorgligt och man blir så ledsen. Det har alltid gått bra förut, vi har aldrig varit med om detta tidigare, tack och lov. Har varit så rädd för att något sådant här ska hända och vill inte vara med om det igen. Man går och tänker på det nästan hela tiden, men vi är ju såklart väldigt glada och tacksamma för de andra tre valparna och att mamma Alva mår bra! Hon tar väl hand om sina små bebisar. Alla tre valpar mår bra och är pigga. Men första veckan är lite kritisk, så vi får hoppas att de fortsätter må bra.
Den första tiden behöver mamma och valpar få lugn och ro. När valparna föds är de både blinda och döva och har just nu inget behov av annat än att vara med sin mamma i valplådan. Så inga onödiga lyft, det blir som att åka berg-och-dalbana i mörker för de små och det finns risk för påverkan på valpens neurohormonella system, som kan leda till ökad stressbenägenhet i framtiden. Men man kan klappa/smeka dom lätt och försiktigt, det har visat sig ha positiv effekt i utveckvecklingen hos valparna.
(Detta har vi skrivit om tidigare när Hailey fick sina valpar).

Vi kommer nu att uppdatera bloggen varje vecka för er som vill följa valparna och deras utveckling.
Tar bilder samt filmar med mobilen på lite avstånd så att det inte ska störa.

Tack till Ylva för att vi fick låna Julle (Vitkind’s Amazing Julius)!

Välkomna till världen Månkullen och sov i ro lilla änglavalp.

Idag fyller vår Kenzo (Manzamas The Way You Look Tonight) 12 år, Alvas pappa och valparnas morfar. Han fick en extra mumsig lunch och en ny pipleksak. Han älskar leksaker, lilla gubben.

Snart har vi Kleinspitzvalpar.. Alva är idag på dag 56, så det börjar närma sig. 🙂 Det ska bli så roligt med små valpar igen! Men man är alltid lite orolig och nervös inför valpningen, man vill ju att allt ska gå bra. Bilder på föräldrarna, Alva och Julle, samt lite mer info finns på hemsidan under “Valpar”.

För ett tag sedan fick vi tråkiga nyheter, den 12 februari somnade Starpinsch Leo Minor “Leo” in, 12 år och 7 månader gammal. Väldigt sorgligt, men vi är samtidigt glada att han har haft ett bra hem, lilla gubben.
Leo var en av tre valpar i vår allra första kull, Stjärnkullen.

Nu är vi en bit in i oktober månad. Hösten är ju en vacker och härlig årstid, i alla fall oktober som bjuder på färgsprakande löv som faller från träden. 🙂 Men älgflugorna är jobbiga, går knappt att vara ute i skogen vilket är tråkigt. Hemska små kryp, hoppas att de förvinner snart.

Imorgon, Den 11 oktober blir sötnosarna i Solskenskullen 1 år! Känns inte som att det var så länge sedan de föddes.. 🙂 Men de är ju inte vuxna ännu, våra älskade unghundar.
Under unghundstiden kan det bli lite “kaos” i hundens hjärna, humöret och självkänslan kan gå upp och ned, kanske flera gånger om dagen. Det är mycket hormoner i kroppen. De har så mycket känslor och viljor och vet inte riktigt hur de ska hantera det samt sortera alla intryck och då kan det slå över lite.. De kan få svårt att fokusera och koncentrera sig. Så det kanske inte direkt är läge att utsätta den för mycket nya och svåra saker. Man kan ju t.ex. köra lite enkel träning och nosarbete (det är lugnande för hunden att använda nosen) samt minska på nya intryck.
Många unghundar ser även “spöken” och kan bli rädda för mörker, soptunnor, människor i hatt eller med stora mörka jackor/kappor osv. De kan börja skälla på ljud som de inte har reagerat på förut och kan börja vakta.
Denna period är en del av utvecklingen. Man får ha tålamod, förståelse, vara vänlig och finnas där för sin fyrbenta vän under hela utvecklingsresan. Det skapar en trygg grund för relationen.


Little Miss Sunshine “Mimi” & The Sunshine Fairy “Wilda”